En vacker dag förra veckan fick jag hämta min 3½ åriga kompis från dagis. Han leker med pinnar, som enligt honom är raketer, och en söt liten flicka står bredvid honom. Jag går fram och hälsar. Även på lilla flickan som jag inte känner.
I bilen på väg därifrån funderar min lilla vän såhär:
Han: Vafö hälsa du på dendär flickan? Det e Min kompis.
Jag: Kanske det e min kompis också?
Han: Nej, hon e min kompis. Hon heter V.
Jag: Okejj, jaa det var hon.
Han: Joo.. V e min flickvän. Jag e pojkvän o hon e flickvän. Du får int prata me henne. De e Min flickvän.
Och så fortsatte det en stund.
Djupa funderingar han har :) Funderade jag också såhär som 3½ åring??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar