...som om det räckte. Igår var jag delvis otursförföljd tror jag.
Far iväg till arbetet i minus nästan 20 grader, startar bilen. Ehm, startar bilen. Va? Jag har ju haft i mortorvärmen? Hm.. Senare under dagen kommer jag (eller inte bara jag) fram till att jag ställt in timern fel. Typiskt. Därför den var aaningen trög startad.
På väg till lunchen. Går till bilen. Öppnar dörren. Lyfter upp foten för att stiga in. Bom! Ahaa, det var halt här. Där ligger jag raklång på isen och halvskrattar för mig själv. Tack isen, nu har jag ett megablåmärke på benet.
I skolan på kvällen. Ni vet stämjärn. Farliga grejer. Även om de verkar spilta när man skall skära i trä med dem, så är de ändå vassa när de tar i fingret. Bara så ni vet. Plåster, tack.
För att övergå till ngt positivt med gårdagen; hunden har inte spytt på mattan några fler gånger, ännu. Däremot har den stulit mat från bordet/spisen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar